Hur blir det med pensionerna för gamla lärare, vårdpersonal, kommunalarbetare och många andra?

omslag

För ett par veckor sedan uppmärksammades att ett stort antal äldre pensionärer hade fått en kraftigt sänkt pension mellan 2017 och 2018. På olika hemsidor förklaras vad som skett. Men ingenstans finner man en förklaring till varför det skedde.

Pensioner på villovägar blir en bra beskrivning här som i många andra sammanhang där pensionerna diskuteras

Allt gäller ett avtal som 2002 träffades mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och dess fackliga motparter, och när det gäller diskussionen i denna text i allt väsentligt berör personer födda 1937 och tidigare och som alltså 2002 redan uppbar sin pension, dvs. en redan intjänad rättighet.

Det var lätt att inse att den här sänkningen stred mot rim och reson och rättvisa. En välmotiverad storm bröt ut. Pensionärer och deras organisationer agerade, massmedia skrev, facken begärde förhandlingar. Arbetsgivaren, Sveriges kommuner och landsting, SKL, backade.

Man skulle kunna tro att med detta är allt iordning. Berörda pensionärer har ju fått sina pengar.

Men så enkelt är det inte. Vad arbetsgivarna medgivit är en tillfällig kompensation. Vad som händer med deras pensioner i framtiden, det beror på kommande förhandlingar. Detta i sin tur beror på hur de berörda pensionärerna och deras organisationer bevakar vad som händer. Och, självfallet på en konsekvent och målmedveten attityd från de fackliga organisationerna.

Till en början skall man observera att den kompensation som arbetsgivaren medgav inte svarar mot hela den sänkning som skedde. Redan häri, liksom i att denna kompensation anges som tillfällig, ser man en avsikt att ställa motparten inför kravet att börja förhandlingen ”från minus”. Dessutom, arbetsgivarens ordval att man vill ”söka en ordning som inte leder till dessa stora svängningar i framtiden”, får varningsklockorna att ringa. Man kan jämföra hur rikspolitikerna uttryckte sig när bromsen i det allmänna pensionssystemet härjade som värst. Man sa just så: ”Undvika dessa stora svängningar”. Så skruvade man lite på index, men tog i slutändan i stort sett alla pengar ändå. Och kommer att göra det i framtiden också.

Alla berörda, pensionärer och deras organisationer, fack, massmedia behöver veta vad som faktiskt har skett och varför. Detta för att kunna bevaka det fortsatt skeendet. Det är inte minst viktigt eftersom detta är en fråga som inte fritt disponeras av parterna. Det gäller nämligen pensionen till personer som redan var pensionerade när det aktuella avtalet ingicks. Enligt rättsfall i Arbetsdomstolen från 90-talet får inte parterna, även om de skulle vara överens, besluta om lägre pensioner än vad som skulle följa av det avtal som gällde när en person gick i pension.

Dessutom, det är inte bara för de fortsatta förhandlingarna som det är viktigt att göra klart vad som har skett och varför. För alla dem som under några veckor har suttit och försökt förklara det oförklarliga måste det vara bra att få veta varför de hamnade i den här situationen.

Detta är vad som har hänt.

När det infördes ett nytt allmänt pensionssystem behövde man ändra på hur det systemet skulle samordnas med det kommunala pensionerna. Ett avtal träffades om detta 2002. Avtalet syfte var att samordningsbestämmelserna inte skulle hindra att de kommunala pensionerna fick följa med om det allmänna pensionerna ökade mer än vad det tidigare gjort.

I det här diagrammet ser vi hur avtalet har tillämpats under åren som gått i ett enskilt konkret fall

Diagram 1

Skärmklipp3

De nya bestämmelserna tillämpades från 2003 till 2009 med avsett resultat, Det vill säga att de äldre kommunpensionärerna fick en ökning av sina pensioner jämfört vad det skulle ha fått om gamla bestämmelserna hade tillämpats oförändrat. Detta åstadkoms genom att man varje år räknade ut ett visst tillskott till den kommunala kompletteringspensionen och succesivt ackumulerade dessa tillskott.

Att årliga tillskott skulle beräknas står direkt i avtalet. Att de skull ackumuleras var en tolkning som SKL gjorde, helt i linje med avtalets syfte.

Så kom då 2010 med den fullständigt oförutsedda så kallade bromsen, som ledde till att de allmänna pensionen sjönk. Om man hade fortsatt att tillämpa avtalet från 2002 på samma sätt som man hade gjort dittills hade det kommunala pensionärerna fått en dubbel kompensation. De skulle nämligen dels ha fått behålla den kompensation som det under föregående år hade fått för att den allmänna pensionen då ökade extra mycket, dels en särskild kompensation för att den allmänna pensionen sjönk det året och några följande år.

En åtgärd för att eliminera denna omotiverade dubbla kompensation var behövlig. Men en sådan åtgärd fick naturligtvis inte strida mot avtalet.

För att möta den uppkomna situationen tolkade SKL nu avtalet så, att när förutsättningarna för det årliga tillskottet föll bort ett visst år skulle hela det ackumulerade tillskottet elimineras. SKL påstår att denna tillämpning följer av avtalet och inte är ensidigt bestämd. Men den aktuella tolkningen var inte bara ensidig. Den var orimlig. Detta borde varit möjligt att se redan 2010.

Men åren gick vidare och man lät åter de kommunala pensionerna öka i takt de allmänna pensionen. Tills siffrorna med ens kom i otakt och utlöste den tolkning som gjordes 2010. Och vips sänktes pensionerna och sänktes kraftigt. Med 500 till 1500 kronor enligt vad som redovisats nu i januari.

Det här var orimligt både sakligt och formellt.

Sakligt orimligt för att de speciella förutsättningar som gällde 2010, då den allmänna pensionen sjönk, inte gäller nu. Det finns således ingen omotiverad extra höjning som man har anledning att förhindra. Istället blir effekten 2018 att man åstadkommer en sänkning av de kommunala pensionerna i ett läge då de allmänna pensionerna ökar kraftigt.

Formellt orimligt därför att det är själva tolkningen 2010 som är fel och tillkommen utan vederbörliga förhandlingar och utan att dess uppenbara konsekvenser klarades ut redan 2010, vilket alldeles säkert hade lett till en annan ordning än den som valdes.

En möjlig och rimlig tolkning av avtal och praxis leder till att pensionerna 2010-2014 minskar, men inte fullt så mycket som enlig den tolkning som SKL gjort. Och den orimliga konsekvensen 2018 försvinner om denna alternativa tolkning väljs. Resultatet ser man i följande diagram.

Diagram 2

Skärmklipp4

Följden av den alternativa tolkningen är att den här personen har ett litet belopp att fordra för 2010, vi bortser här från det. För 2014-2017 har hon 2000 kronor per år att fordra, dvs. totalt 8000 kronor. Det är c:a 8% högre kompletteringspension än vad som hon då faktiskt fick. För 2018 skall kompletteringspensionen vara 2100 i månaden, det är 1100 kronor mer än pensionsbeskedet angav och runt 200 kronor mer än föregående år, dvs 200 kronor mer än den ”engångsvisa kompensationen”

Resultatet av denna tolkning blir en permanent något högre pension än vad man ”kan tycka var meningen”, om man med det menar att varken under- eller överkompensera följsamhetsindex. Men nu skrev man inte ett sådant avtal. Det gjorde staten. Men att nu gå in på den linje som staten valde 2002 skulle fordra att man kunde visa att det var det man egentligen menade. Men inte ett ord som kan leda till den slutsatsen finns i förarbetena. Och SKL:s misslyckade försök att möta problemen 2010 visar ju att de då fortfarande inte hade någon idé om vad man egentligen ville åstadkomma långsiktigt.

Och det är inte några himmelsskriande belopp det rör sig. 8% för åren 2010-2014 i det här fallet. Det kan jämföras med att SKL tillät datorerna att sänka kompletteringspensionen med 50% från 2017 till 2018

En annan och viktig slutsats av den senare tidens händelser är att pensionärernas organisationer måste ha resurser och ta en aktiv roll i hur avtal tolkas och tillämpas för deras medlemmar, de som redan har gått i pension. Det framstår som klart att det engagemang och det gemensamma agerande som de två organisationerna SPF och SKPF visade i en veckas aktivt arbete som förgick SKL:s reträtt hade stor betydelse för utgången. Nu gäller det att dessa organisationer inte släpper taget utan noggrant bevakar vad som händer.

Vill du veta hur själva analysen har gått till. Det finns en fortsättning för den som vill fördjupa sig, den hittar du här